Design, mer än hjärndöd estetik?

Provokation och vackra utsidor.

Jag sitter här och funderar. Så länge jag kan minnas så har jag älskat konst. Alla former i olika perioder. Alla former av konst som får mig att känna nånting ska tillläggas. Jag blir så sjukt uttråkad av att kolla på tavlor som bara är fina, som inte säger mig nånting, som inte speglar en stämning eller en känsla. Mina absoluta favoritutställningar har varit dem där jag gått därifrån och blivit så berörd att jag blivit rädd, äcklad eller ledsen. Det är mycket svårare i konst att framkalla lyckokänslan, så iallafall jag blir inte lika berörd av det. Som några exempel på konstnärer som berör mig kan vi ta Marianne Lindberg de Geer, Elisabeth Olsson Wallin, Louis Bourgeois och Nan Goldin, Dessa kvinnor är några av mina personliga favoritkonstnärer/fotografer. Vad jag gillar med varenda en av dessa är att dom provocerar mig. Dom framkallar känslor hos mig och dom får mig att reagera. Jag skulle inte kunna gå igenom ett rum mer deras verk och ignorera dem.

Exakt det vill jag att design ska göra med mig, provocera mig!. Nu är det så att jag googlat lite och det finns ingenting som heter provokativ design än. Googlar man så kommer det upp lite provocerande tryck, lite alltför avklädda brudar, ett par parfymer och en hel del skräp. Hur ska jag göra för att få design att provocera mig, att stoppa samma känsloframkallande ämne i produkter som i konst ? Jag vill skapa nånting som inte går att ignorera, men jag tror det handlar om mer än att tänka om när det gäller en viss produkt och kanske tänka om hela begreppet design ?

Nu är det ju så att jag också studerar ämnet produktutveckling och design på universitetet. Grejen är att vi fokuserar för mycket på att omdesigna utsidan av en produkt för att få den att se snygg ut.
Nånstans så kan jag tycka att vi redan har tillverkat alldeles för många äggkoppar, stolar, sandaler, symaskiner eller vad det nu kan vara.
Nånstans kan jag tycka att det hade varit bättre att vara uppfinnare.
Nånstans kan jag tycka att vi som designers till produkterna som säljs i världens är dem som måste tänka om och inse att om vi inte gör nånting radikalt åt masskonsumtionen så kommer vi bara hjälpa till att styra samhället käpprätt emot enorma problem som en konsekvens av alla ämnen vi blandar och allt skräp vi slängt och all natur vi förstört.

Helt plötsligt blev problemet så mycket större än provokativ design.

Kanske är det det design borde handla om i framtiden?
Kanske är hela världens miljöproblem det som man kan använda som det provocativa som ska få mig och alla andra att jobba i en annan riktning, vad vet jag?
Kanske så är det inspirationen jag behöver?
Kanske är jag bara bitter på att allt känns så ytligt.
Vad jag vet är iallafall att om jag måste designa många fler hjärndöda utsidor till ogenomtänkta produkter så kommer jag bli tokig. Jag behöver en förändring, och det är nu.